Pernilla

Abisko - Nikkaluokta. Vandringen aug -15
Dessa bilder skulle jag egentligen ha gått igenom för länge sedan men ja, livet kom ivägen! Men nu har jag gått genom mina 1 043 bilder och videoklipp från den mest inspirerande resan/vandringen jag har varit med om och redigerat de 60 bästa! Wohoo, här kommer dem! (Det blev ett ganska lååångt inlägg)
 
 
DAG 1
Den 14 augusti klev jag, pappa, och mina systrar Jenny och Sandra på nattåget upp till Abisko. Jag var oerhört förväntansfull! De nya vandringsskorna var härligt ingådda och jag hade gymmat och vandrat på Falköpings lilla berg, Mösseberg, som förberedelse för kroppen.
Den 15 aug klev vi av tåget och vandrade upp till första tältplatsen, knappt en mil från tågstationen. Jag minns det som tungt och skavigt då jag inte hade hittat rätt inställning på ryggsäcken... Men vi var i fjällen!!! Hjärtat dunkade längtande i takt med mina steg och det pirrade lite i magen.
 
 
 
 
Det fanns gott om platser att sätta upp tält på även om det visserligen lutade lite på det flesta ställen. Det fanns en iordningställd lägereldsplats för de lite mer sociala vandrarna och när vi kom dit var det kanske 2-3 andra tält i området. Minns att den frystorkade middagen smakade riktigt gott och efter lite kvällsyoga med Sandra kom sömnen ganska snabbt.
 
 
DAG 2
 
 
 
Andra dagen började direkt med stigning, och i början hade vi en liten liten stig att följa men den försvann så småningom... Jag misströstade lite men så snart vi kom upp på lite planare mark och fick se fjällen komma närmare fick jag plötsligt mer energi! Så vackert...!
 
 
 
 
 
Efter en sista klättring kom vi upp till denna underbara plats. När solen höll på att skugga oss fann vi oss helt plötsligt omringade av renar, de verkade lika överraskade som vi. 
 
 
 
 
Solnedgångsvy med en glimt av Torneträsket, där vi startade vår vandring.
 
 
DAG 3
Nu var det dags att vila ryggen lite så jag, pappa och Sandra tog en dagstur på de närmsta topparna. Jenny softade i tältet.
 
 
Sten och åter sten! Jag kände mig som en myra i en sandlåda... Jag måste erkänna att det var oerhört ostimulerande att gå i konstant uppförbacke i denna steniga miljö. Men det visar sig alltid vara värt det i slutändan då den utsikten som väntar uppe på toppen får en att glömma alla ens eventuella krämpor!
 
 
 
 
 
 
Påväg upp för den högsta punkten hittade vi lyckligtvis en minimal liten bäck! Med en kåsa kunde vi fylla på våra flaskor igen, men med max några matskedar i taget...
 
 
 
 
 
 
Den högsta toppen vi gick upp till var 1784 möh och när vi gick på snön undvek vi att bli snöblinda med att täcka ansiktet med ens buff, snacka om att vi såg tuffa ut...!
 
 
 
 
 
 
Vägen ner från bergskammen visade sig vara rätt brant. Vägen upp var i och för sig inte direkt platt heller! Efter middagen packade vi ihop vårt pick och pack och flyttade ner lägret en liten bit till en sänka mellan bergen, där bäcken rann vidare åt två olika håll och där marken var bra fuktig. 
 
 
 
DAG 4
Jag vaknade av jag frös. Vi sov rätt trångt i tältet, alltid skavfötters för att få plats, haha! Jag sov ytterst med pappas gamla sovsäck denna natt, eftersom det var så trångt kom ofta sovsäckarna emot båda lager av tältväggar vilket gjorde sovsäcken rätt fuktig... Så jag gick upp nästan direkt när jag vaknade. Solen hade inte nått över berget än och i dalen där vi hade tältet var luften kall och fuktig från vattnet i närheten... fyfan vad jag frös! Och att sen klä av sig där i kylan för att byta om till varmare kläder... hua! Det var som sagt tidigt på morgonen och de andra låg och sov inne i det varma tältet så där kunde jag inte byta om utan att riskera att peta ut någons ögon med mina tår...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bleka fötter fick åter se solljuset när vi vadade i bokstavligt talat iskallt smältisvatten!
 
 
 
Denna kväll hade vi efterrätt på menyn! Rispudding? Risgrynsgröt? Chokladpudding? Jag minns inte exakt vad vi åt men gott var det! Jag var riktigt trött o purken mot slutet av den här dagens vandring, men efter lite mat i magen (och efterrätt!) kunde jag verkligen njuta av den där känslan i benen när man burit på sin ca 17 kg tunga packning i dryga snår, helt utan någon slags upptrampad stig. 
 
 
 
DAG 5
Denna dagen lämnade vi kalfjället ett litet tag och begav oss ner under trädgränsen och kämpade oss fram genom vildvuxen "fjälldjungel" tills vi hittade bron som tog oss över forsen. Här efter hade vi äntligen en stig att traska på!
 
 
 
 
 
 
Mmm, skrev jag att det var varmt? Iallafall på dagen! Vi hade sol konstant vilket blev ganska hett, men att doppa huvudet i en frisk bäck gjorde underverk! Här kom jag även på den geniala idén att gå med en blöt handduk runt huvudet, ett hett (eller svalt?) tips! Tur att vi inte mötte så många andra vandrare hehe.... (bilder på huvudbonaden finns längre ner!)
 
 
 
I närheten av denna fors tältade vi för natten, mitt mellan två berg. Och i precis sådär oläglig vinkel där vår tältplats tidigt hamnade i skugga och fick sen morgonsol... Dvs kallt när solen inte var där! Brrrr....
 
 
 
DAG 6
 
Charmtrollen i fjällmiljö! Alltså det var såååå varmt...! Det var helt nödvändigt att svalka ner huvudet, för mig iallfall.
 
 
 
 
 
Jag dricker ur en liten bäck, och ja fjällvattnet är underbart!
 
 
Den här kvällen testade jag att tvätta lite av håret med en medhavd hård handtvål... första hårtvättningen för min del sen vi åkte hemifrån, åh mums mums! ....Kändes lite bättre efteråt.
 
 
DAG 7
 
 
 
Första utsikten över Vistasdalen. Den ska vi sen följa nästan hela vägen fram till Nikkaluokta, vi hade bokat båtskjuts sista biten.
 
 
 
Uppe på kullen till höger fick pappa täckning till mobilen och kunde ringa hem till mamma för att meddela att allt gått som planerat. Påvägen ner för kullen hamnade vi i en fjälldjungel igen... ingen stig, ingen koll, kokande varmt och trött....(så kändes det för mig iallfall haha...) När vi väl hittade stigen blev jag så glad att jag skenade iväg i rasande hastighet, mest för att det var så skönt att få sträcka ordentligt på benen igen! De andra i sällskapet var dock inte så nöjda över den ökade hastigheten hehe... Till kvällen kunde vi iallafall elda lite, något som roar både mig och pappa. 
 
 
 
 
DAG 8
Mixade känslor om sista riktiga dagen i fjällen... Kändes tråkigt att det hela snart var slut men jag njöt iallfall av gå på en ordentlig stig! Det kändes dock verkligen som att vi gick genom Vistasdalen i fel riktning, bakom oss hade vi hela bergsmassivet men det såg vi ju inte när vi gick. Så ja, alla bilder är foton på det vi hade i ryggen hela tiden! Så vackert...
 
 
 
 
 
Framme vid skylten som visar vägen till upphämtningplatsen, vi skulle dock hitta ett ställe att övernatta på och bli hämtade morgonen efter. Sista kvällen var visserligen lika fin som alla de andra kvällarna men den här gången fullkomligt svärmade det av mygg och knott! Tältet surrade bokstavligt talat redan innan vi hann gå o lägga oss, taket var svart av mygg! Urk. Att göra nr 2 var det inte tal om.
 
 
 
 
 
DAG 9
På morgonen packade vi ihop allt och jag tror vi alla längtade lite efter både mat och en skön dusch när båten körde oss in till Nikkaluokta. På fjällstationen vägde vi våra ryggsäckar igen och tog lite senare en buss in till Kiruna där vi handlade mat till tågresan hem, OCH CHIPS MED DIPP! Det var gott.
 
Lite reflektioner
Väl hemma kändes alla bekvämligheter rätt konstiga men välkomna. Jag hivade i mig mat den närmsta tiden efteråt då jag under vandringen råkade gå ner 3 kg. Något jag kom på i mitten av vandringen var att om jag hade varit med och hållt koll på vart vi var på kartan och även vetat var vi hade tänkt tälta någonstans hade den sista biten varje dag innan vi slog läger inte varit så dryg och seg, jag hade ju ingen koll på hur långt vi behövde gå. Pappa hade planerat det mesta av turen och jag med min icke existerande erfarenhet kände väl inte att jag kunde bidra med något i planeringsstadiet.
 
Men jag lärde mig massor och dagarna efter vi kom hem längtade jag intensivt till nästa vandringtur och fantiserade om att vandra helt själv, vilken upplevelse hade inte det varit?! Jag ventilerade dessa fantasier med pappa och efter lite planerande kunde jag boka biljetter som kommer göra fantasierna till verklighet i slutet av juli iår! Då kommer jag vandra från Nikkaluokta till Abisko, alltså börja där vi slutade men vandra hela Vistasdalen upp till Kungsleden och därifrån gå leden fram till Abisko. DET kommer bli spännande! :D